Följ med på resan

Min första tanke var att startskottet till bloggen skulle gå när denna filt av mormorsrutor, som jag gör till Alex, var klart. Jag tänkte att det skulle bli en storstilad början. Men nu kan jag inte hålla mig längre så jag har ändrat mig. Eftersom det tar en evinnerlig tid att göra en dylik historia så får ni istället följa med under resans gång. Här har jag idag valt ut rutor till en ny rad som skall virkas ihop med den befintliga delen som är till vänster i bilden. Sonens önskan är att filten skall bli ordentligt stor så att man verkligen kan dra den över sig när man ligger i soffan. Till saken hör att han är den längsta person jag känner så klart. Nej inte riktigt men har är lång så det blir många rutor. Denna filt är ett av mina projekt som har "legat framme" länge, nämligen sedan 2006 ungefär. Vi har hunnit byta adress tre gånger och flyttat från Skåne till Göteborg. Jag förstår nu varför sådana här filtar går i arv, man gör högst en i sitt liv. Men kul, så vansinnigt kul är det att virka mormorsrutor! Och vilken tillfredsställelse att välja färger och se hur den ena vackrare efter den andra växer fram, om du tycker det minsta om att virka och inte har provat, gör då det, jag kan rekommendera det skarpt.